På apostlahästarna mot museet

Eftersom jag hade planerat min dag med biblioteket som första anhalt och museet som andra hade jag parkerat bilen strategiskt mitt i mellan i ett parkeringshus. Detta innebar, i och för sig, att jag fick gå längre än nödvändigt i snöstormen men jag slapp å andra sidan skotta fram bilen när jag skulle hem.

I alla fall travade jag iväg från biblioteket till museet och funderade på vad jag kunde tänkas hitta där. Jag hade redan dagen innan ringt till en mycket hjälpsam dam som jobbade med museets arkiv- och faktarum. Efter att jag hade förklarat mitt ärende hade hon lovat att försöka leta fram relevant information. Trots det var jag spänd för vad jag kunde tänkas hitta i de gamla gömmorna.

Väl inne i faktarummet hittade jag ovan nämnda dam som genast visade mig en karta, ni minns väl den icke existerande kartan på biblioteket? Jodå, det var rätt karta. Med hjälp av kartan, som jag även visar ett utdrag av i ett tidigare inlägg, kunde vi bestämma vilken av de två gårdarna med beteckningen Bredäng 3 som var den jag var intresserad av. Det var den som var markerad med "5" på kartan. När vi då visste namnet på ägaren (1920) gick vi bort till en av datorerna och "min" dam gick in på Riksarkivens databas och hittade husförhörslängder från år 1900 där ägaren till gården fanns listad. Det visade sig att han var född 1859. När han fick gården i sin ägo har jag ännu inte lyckats klura ut, men förhoppningsvis så kommer det.

När vi ändå satt vid datorn gick "min" dam in på Lantmäteriets historiska kartor och sökte på Bredäng. Vips så hade jag framför mig en förteckning över ALLT som fanns i Lantmäteriets arkiv. Det äldsta dokumentet var från 1807. I detta fanns en fin karta där jag kunde se att gården (som då hette "Bredäng No 25") fanns redan på 1800-talet, dock inte i riktigt samma form som nu, men ändå!


Gården längst upp till vänster och längst ner till vänster är No25.
Den till höger är No24.


Dokumenten som följde med kartan beskriver ingående hur en del av Bredäng No24 och No25 säljer (eller köper?) mark av Konungshamnsborna. Anledningen till min tveksamhet är att ca 200 år gammal handskrift är väldigt svår att tyda om man inte är van. Jag är inte van, men jag har lyckats få fram lite namn och att det handlar om försäljning av mark.
Bilden nedan visar mer än väl svårigheterna med gammal handskrift, ändå är detta en av de mest lättlästa jag har hittat.


Utdrag ur texten till "Storskifte på inägor 1807, Blekinge län, Torhamns socken, Bredäng 1-4"

Nu visste jag var jag skulle leta vidare så det var dags att bege sig hemåt i snöstormen. Väl hemma berättade jag, nästan i extas, om mina fynd för frugan och svärfar. Efter att jag inmundigat sjömansbiff satte jag fart mot min dator och fortsatte sökandet.

Fortsättning följer.